25 augusti, 2017StorstadslivBangkok, Thailand

Jag, tillsammans med övriga medresenärer på flygplanet, landade måndagen den 14 augusti runt 07:00 lokal tid efter en hektisk tid i Stockholm för att få ihop allt. På plats möttes jag av Josefin som redan spenderat lite mer än en månad i Asien och några dagar av dem i Bangkok.  Det första vi gjorde var att bege oss till ett café vid namn Bonita Café and Social Club för att få i oss lite mat och vänta på att vårt rum i stadsdelen Silom skulle bli tillgängligt.  Dagen i övrigt var lugn, jag hade inte sovit på över 24 timmar så det blev lite sightseeing och kvällen avslutades med en drink och några öl på Smalls. Sen sömn!

Dag två var det dags att spana in staden lite närmare och vi började med shoppingcenter i Siam där jag bland annat införskaffade stabilisator till min kamera, så filmer kommer. Därefter begav vi oss till China Town, åt lite street food och drack några öl. Ett mer hektiskt område än Silom som vi bor i, men intressanta och många intryck. För att få överdos av intryck och människor blev det sen en tur till Khao San Road. Vi valde en lugnare paralellgata för vårt förtärande av mat och alkohol men spatserade något varv på just Khao San Road. Vad finns där? Barer, fyllor och ungdomar samt äldre om vill vara ungdomar. Kaotiskt är väl ett ord som inte är olämpligt, men kul upplevelse. Vi kom att spendera mer tid i det området då vårt nästa boende låg nåra, men vi gick bara genom gatan för att ta oss till andra platser eller studera kaoset.

Nu var det dags för jobb, så dag tre var lugnaste dagen hittills. Bonita blev platsen vi satt större delen av dagen och jobbade. Och åt.

Dag fyra var det dags att bege oss till nytt boende i ny stadsdel, den här gången närmre just Khao San Road. Första dagen där var vår plan att uppleva solnedgången från taket av ett av de högsta husen i Bangkok, ett ställe som kallas Vertigo. Tyvärr kom vi dit för sent och fick istället uppleva solnedgången från vår taxi. Vyerna var däremot imponerande även utan solnedgång och drinkarna goda. Efter en drink var begav vi oss till våra hemtrakter igen och spatserade runt i området kring Khao San Road.

Dagen därpå hade vi bestämt oss för att besöka ett café där man tydligen fick hälsa på och träffa deras Huskey-hundar. Min tanke var ett vanligt café där ägarna hade en Huskey eller två men i själva verket var det snarare ett hem för massvis med Huskeys, som råkar ha ett café. I efterhand är jag kluven till om det var bra eller dumt att besöka stället. Om verksamheten går ut på att turister får träffa djur är jag alltid skeptiskt inställd. Hundarna var väldigt fina, snälla och många. De verkade må bra och de som drev stället verkade hantera dem väldigt bra. Men, fortfarande, något kändes inte rätt.
Efter vi lämnat caféet tänkte vi göra ett nytt försök att se solnedgången från hög höjd, den här gången ett annat högt hus (men inte lika högt) med en bar som heter Speak Easy. Och ännu en gång fick vi uppleva solnedgången från en taxi. Även detta stället var dock väldigt fint och hade goda drinkar. Efter så många dagar av hårt slit fick det bli en massage var. Det hade vi förtjänat! Kvällen avslutades ännu en gång på gatorna kring Khao San Road där vi åt, drack och spelade biljard. Jag vann.

Nu var det dags för vår sista hela dag i Bangkok innan vi skulle påbörja resan mot Koh Tao där jag i skrivande stund befinner mig. Den dagen spenderade vi först på Chatuchak Market (JJ Market), en trång plats med många intryck, produkter och människor. En rolig upplevelse helt klart. Efter några timmar, där Josefin var den enda av oss som köpte något, begav vi oss till Lumpinee. Lumpinee är en känd stadion för thaiboxning och något vi båda ville besöka när vi var i Bangkok. Det var kul att ha upplevt och bjöd på många bra matcher, även om vi inte var där på någon stor eller märkvärdig kväll. Det mest intressanta var nästan hur läktarna var uppdelade, med ”locals” som skrek och gormade med betting i full fart mitt på läktarna. Vi västerlänningar fick andra platser. Vad gjorde vi efter Lumpinee? Det vanliga; Khao San Road med omnejd innan det var dags för sängen.

Dag sju bestod mestadels av packning, utcheckning, äta, hämta biljetter, vänta och äta igen och sen hoppa på nattbussen som skulle ta oss till Chumpon där vi sen skulle ta båt till Koh Tao. Bussresan tog ca 7-8 timmar följt av 3-4 timmars väntetid i något som skulle föreställa en hamn och väntehall, innan båten kom. Båtresan tog ytterligare 3 timmar. Sen var man framme i vad som ändå får kallas för ett paradis. Där är vi nu och här har vi nog bestämt oss för att stanna lite längre än tänkt från början. Vi trivs båda bra, folket är trevliga, platsen mysig, vacker och erbjuder bra dykning samt vandring. Mer om Koh Tao kommer i nästa inlägg.